Snabblån

Är det dyrt med snabblån?

Vad det gäller avgifter för lån så är snabblån det dyraste lånet på marknaden. En årsränta mellan 15-40%, eller 1%-3% månadsränta, är vanligt förekommande för ett snabblån. I regel kan man säga att ju kortare period lånet löper på, desto högre blir den effektiva räntan.

Kostnaden för ett snabblån, baserar sig på två huvudsakliga saker; räntan och avgifterna.

• Räntan kostnaden du betalar varje månad för att få låna pengar.
• Avgifterna kan vara uppläggningsavgifter, aviavgifter men även förseningsavgifter.

Som nämnt i början av detta stycket så är det inte ovanligt att snabblån har en årsränta upp mot 40%. För den som vill hitta ett billigt snabblån så kan exempelvis Brixo vara ett bra alternativ, då deras ränta i skrivande stund ligger på 25,95%. Denna räntesatsen är mycket lägre än vad många andra snabblånegivare kan erbjuda. Sedan är det också många snabblånegivare som tillsynes kan erbjuda billiga lån. Exempel på detta är ViaConto som erbjuder en ränta om 3,29% och för att kompensera för den låga räntan tar de flera hundra kronor i uppläggningsavgift och den effektiva räntan är över 200%.

Om du istället letar efter ett helt räntefritt snabblån så kan du låna mellan 3 000 - 25 000 kr helt räntefritt hos Loanstep. Värt att notera är att den räntefria perioden bara är 14 dagar, efter detta behöver du betala ränta på lånet. Rockers privatlån kan också vara ett alternativ för dig som inte vill betala några avgifter, betalar du tillbaka lånet inom två veckor så betalar du inga avgifter.

Läs noga igenom vilka kostnader som finns nämnda i det låneavtal du skriver under när du ansöker om ett snabblån.

OBS! Från och med hösten 2018 (1 september) har regelverket för snabblån reglerats och skärpts till. Det har bland annat införts ett räntetak på 40% och de totala kostnaderna för lånet får inte överstiga det lånade beloppet. Resultaten är att många låneföretag har sänkt sina räntor ganska ordentligt, men istället lagt på avgifter i form av ansöknings-, uppläggnings- och aviavgifter.

Vem kan ansöka om ett snabblån?

För att säkerställa att du inte tar dig vatten över huvudet, finns det ett par grundläggande krav som egentligen alla långivare kommer att ställa på dig. Detta är för att skydda alla parter; både den som lånar pengar och den som lånar ut pengar.

• Du ska vara 18 år gammal
  Det vanligaste kravet är 18 år, men de finns de som kräver att du är 20 år eller 21 år eller ännu äldre för att ansöka om ett snabblån. Läs mer hos långivaren vilka krav som gäller.
• Du ska ha en återbetalningsförmåga som gör att du klarar av ett lån
  Den som lånar ut pengar till dig måste kunna känna sig säker på att du kan betala tillbaka lånet. Din återbetalningsförmåga är en del av riskbedömningen - som ser olika ut hos alla långivare. Generellt kan man säga att de som är verksamma inom snabblån ställer lägre krav på din återbetalningsförmåga, i jämförelse med banker och andra traditionella finansiella institutioner.
• Du ska inte stå under förvaltarskap
  Den som på grund av sjukdom eller allvarlig psykisk åkomma, inte klarar av att företräda sig själv, kan bli placerad under förvaltarskap. Detta innebär enkelt uttryckt att någon annan företräder dig rent juridiskt i alla aspekter av livet. Din ekonomi inkluderat. Du kan därför inte stå under förvaltarskap och samtidigt ha rätten att kunna teckna ett lån på eget bevåg.
• Du ska inte vara föremål för skuldsanering
  Den som är tungt skuldsatt, kan ansöka om skuldsanering. En skuldsanering innebär att låntagaren måste leva på existensminimum under fem års tid. Efter processen har genomgåtts, skrivs alla kvarvarande skulder av och tanken är att hjälpa den enskilda personen tillbaka till ett inkluderande liv i samhället. Om du genomgår skuldsanering så kan du inte ansöka om nya lån, av naturliga skäl.
• Du får inte ha något aktuellt skuldsaldo hos Kronofogden
  Även om många av långivarna hos oss accepterar att du har en eller flera betalningsanmärkningar, kommer inte någon av långivarna acceptera om det finns ett aktivt skuldsaldo hos Kronofogden. Skulder till Kronofogden måste alltid betalas för att du ska kunna ha en chans att ansöka om nya lån.
• Du ska ha ett svenskt personnummer och du ska vara folkbokförd i Sverige
  För att kunna ansöka om ett lån, måste du vara svensk medborgare med ett svenskt personnummer och du ska vara folkbokförd på en adress i Sverige. Det här har att göra med den risk som långivaren tar, där man vill vara säker på att i värsta fall kunna driva in skulden via inkasso och Kronofogden, om den förblir obetald.

Tänk på att det här är en lista över de minimikrav som ställs. Kraven varierar från långivare till långivare och utgör endast delar av den totala kreditbedömningen. Tänk också på att ju högre belopp du ansöker om, desto mer skruvas kraven på dig upp.

Skillnaden mellan smslån och snabblån

I folkmun brukar det inte vara någon skillnad på smslån och snabblån, de syftar till samma lån. Om man verkligen vill särskilja dem åt så kan man säga att snabblån är ett smslån som är av den större typen och även löptiden är något längre än ett smslån. Det är som sagt samma typ av lån, bara att det olika individer kan benämna det på olika sätt. I branschen brukar detta lånet benämnas som konsumentkredit och många långivare har istället börjat erbjuda kontokrediter. 

Anledningen till att det heter smslån handlar om hur man i början ansökte om dessa lånen. De första smslånen lanserades tidigt 2000-tal och man ansökte om lånet genom att skicka ett sms. Ansökningsprocessen var väldigt simpel, man skickade ett sedvanligt sms till långivaren. Nedan visar vi hur ett sådant sms kunde se ut:

4000

35

761019-xxxx

832791110000000

I detta exempel har vi ansökt om ett lån om 4 000 kr. Lånets löptid är på 35 dagar och följande är vårt personnummer. Sista delen i smset är vårt kontonummer som lånet ska betalas ut till.

Denna typen av ansökningar är inte längre möjliga, bland annat på grund av regleringar. Om man jämför med hur ansökningsprocessen idag så är den mer mogen än den var då. Idag behöver du bland annat ange din inkomst, civilstatus och inkomst. Dessutom behöver du alltid genomgå en kreditupplysning. Dessa regleringarna har lett till att långivarna nu kan göra bättre beslut om huruvida de tror att låntagaren kan betala tillbaka lånet eller ej.

15 år av snabblån i Sverige

Finland vad det första europeiska landet där snabblån, eller smslån som de också kallas, dök upp. Dessförinnan var det en företeelse i USA, där under namnet Pay Day Loans.

2006 - de första lånen gör entre

Under våren lanseras de första snabblånen i Sverige. Det handlar om totalt tre till antalet. Vid slutet av året hade 1 407 personer hamnat i Kronofogdens register som en konsekvens av uteblivna betalningar av snabblån.

Det största företaget inom snabblån uppgav att man under det första året lånade ut pengar till över 100 000 kunder.

2007 - stor uppmärksamhet i media

Nästan ett år senare, under vårperioden 2007, inträffade något av ett mediedrev kring snabblån där ockerpriser och skyhöga räntor stod i centrum. Framförallt höjde man en varningens finger för att det var många unga personer (18-25 år) som lockades till att ta dessa snabblån, där tyvärr många av dem hamnade i betalningssvårigheter med betalningsanmärkningar som konsekvens.

Lånebeloppen under den här perioden låg i spannet från 500 kr upp till 5 000 kr. Löptiden var 30 dagar eller mindre. Ansökningarna skedde som namnet antyder via sms, eller via ett webbformulär.

Snabblånen fick utstå hård kritik i media och debatterna gick varma om dess skadliga effekter. Konsumentombudsmannen drev flertalet ärenden kring vilseledande marknadsföring och ockerpriser.

I kölvattnet av snabblånens introduktion på marknaden, började också antalet bedrägerier att skjuta i höjden. Så till den milda grad att Polisen gick ut och varnade vilket fick Finansinspektionen att vakna till och börja kontrollera vilka kontroller utlåningsföretagen faktiskt gjorde kring sina kunder innan de lånade ut pengar.

Under försommaren 2007 gick SSU (Socialdemokratiska ungdomsförbundet) på offensiven och polisanmälde fem snabblåneföretag för ocker.

Ett nytt EU-direktiv aviserades under maj månad 2007, som skulle syfta till att stärka konsumentskyddet kring lån. Där gjordes det tydligt att ångerrätten på 14 dagar även skulle inkludera snabblån som tagits via sms eller internet. Direktivet ska gälla från årsskiftet 2009.

Kronofogdemyndigheten gick ut med en varning efter sommaren, där man målade ut snabblånen som en skuldfälla. Tack vare specialregler, eller snarare avsaknad av reglering, kunde företagen låna ut pengar utan att genomföra kreditkontroller. Detta så länge löptiden var max tre månader och att hela lånebeloppet skulle betalas tillbaka i sin helhet på förfallodagen.

Andelen unga som hamnade i bekymmer ekonomiskt var stor. 40% av det totala antalet ansökningar om betalningsföreläggande till följd av snabblån, utgjordes av personer i åldersspannet 18-25 år.

Kronofogden efterlyste också att man skulle bygga in begränsningar i det ekonomiska systemet för att “sakta ner” snabblånen. Den som ansökte och fick sitt lån beviljat fick det oftast utbetalt inom 15 minuter. Kronofogden ville att det skulle dröja åtminstone till nästkommande bankdag innan pengarna sattes in på kontot. Detta för att försöka strypa det impulslånande som man pekade på förekom. Man ville också se en skärpt lagstiftning kring kreditkontroller. Snabblåneföretagen måste kontrollera mer än bara betalningsanmärkningar.

Under oktober hade Konsumentverket en kampanj på den sociala plattformen Playahead, där man ställde frågor till unga om deras syn på snabblån. Syftet med kampanjen är att bättre förstå vad som driver på den explosionsartade utvecklingen inom snabblån, men även som underlag inför kommande översyn av lagstiftningen.

2008 - bankerna sätter ner foten

2008 rivstartar med att Swedbank sticker ut hakan och säger upp sina avtal med samtliga snabblåneföretag. Detta som ett led i att allt fler storbanker börjat strypa möjligheterna för snabblåneföretagen att göra snabba utbetalningar till sina kunder. Swedbanks beslut innebar att kunder inom Swedbank inte längre kunde använda sig av snabblån. Någon månad senare följde Handelsbanken Swedbanks exempel och sa upp avtalet med snabblånen.

Strax därefter aviserades att Europaparlamentet bestämt att smålån ska regleras på samma sätt som de större, traditionella lånen. Gränsen för ett smålån sattes till 200 euro. Bestämmelserna, som sker i form av ett EU-direktiv, gör också klart att snabblåneföretagen måste göra en kreditupplysning innan ett lån kan beviljas. Man måste också noggrant redogöra för lånets totalkostnad så att låntagaren enkelt kan jämföra. Vid detta tillfälle har man inte bestämt någon tidpunkt då de nya bestämmelserna kommer att börja gälla.

Under våren berättar regeringen att man jobbar med en översyn av den svenska konsumentkreditlagen, där ett förslag ska skickas ut på remiss innan årsskiftet och att man siktar på att den nya lagen kan träda i kraft under 2010. Framförallt vill man skärpa till regleringen av kreditkontroller. Man uppger att man inte vill förbjuda snabblån som fenomen, men att en hårdare reglering är direkt nödvändig för att motverka att människor tar lån som de inte klarar av att betala tillbaka.

I december gick Kronofogden ut igen och varnade för en lavinartad utveckling av antalet betalningsförelägganden till följd av snabblån. Man kunde se en tydlig stegring i och med finanskrisen och man befarade att kurvan skulle fortsätta peka skarpt uppåt. Man gissar på att antalet ärenden hamnar någonstans runt 50 - 60 000 under 2008.

2009 - första domen i Marknadsdomstolen

Organisationen Sveriges Konsumenter går ut i media och sätter press på regeringen. Man ställer sig starkt kritiska till att ingenting görs för att förhindra snabblånets framfart.

Under slutet av året fälldes ett snabblåneföretag i Marknadsdomstolen. Anledningen var att man använde sig av begreppet avgifter istället för ränta, när man redogjorde för kostnaderna kring ett lån. Avgifterna ansågs dessutom oskäliga, om det var så att det faktiskt handlade om avgifter. Det är Konsumentombudsmannen som dragit företaget till domstol, och man hoppas nu på att den fällande domen kommer att tvinga alla snabblåneföretag att sluta använda begreppet avgifter istället för ränta.

2010 - vidare granskningar

Konsumentverket inleder under årets början en granskning av 25 olika snabblåneföretag, där man riktar in sig på företagens metoder för prissättning. Efter domen mot snabblåneföretaget i slutet av 2009, skickade man brev till samtliga då aktiva snabblåneföretag där man uppmanade dem att “hålla sig på mattan” när det gäller prissättningen.

Under mars och april är det återigen dags för nya fall av snabblån i Marknadsdomstolen. Det är KO, Konsumentombudsmannen, som driver på. Man konstaterar att företagen som ger ut snabblån använder sig av formuleringar som “pengarna på kontot inom 15 minuter”, vilket syftar till att lyfta fram snabbheten i lånen som ett avgörande argument i beslutet om att ta ett lån. Detta strider enligt KO mot god kreditgivningssed.

Den nya konsumentkreditlagen kommer att träda i kraft lagom till årsskiftet. Fram till dess fortsätter snabblånen att florera utan några större regleringar.

2011 - ny konsumentkreditlag tas i bruk

Året börjar med att den nya konsumentkreditlagen tas i bruk. Inför den nya strängare regleringen har nya typer av låneprodukter och erbjudanden börjat dyka upp på marknaden. Bland annat erbjuder snabblåneföretagen sina kunder att “pausa sina räkningar”. Principen är att snabblåneföretaget betalar kundens räkning på förfallodagen - t ex en mobilräkning - och att kunden sedan betalar snabblåneföretaget ett par veckor senare. Mot en avgift. Den effektiva räntan på dessa avgifter är i många fall väldigt hög och avgifterna är på samma nivå som tidigare avgifter som tagits ut för lån. Avgifter som av domstolen ansetts oskäliga. Men det visar på kreativiteten hos snabblåneföretagen.

Under januari släpper Kronofogdemyndigheten en rapport som visar att antalet obetalda snabblån minskat med 40% under 2010 jämfört med året innan. De tidigare så överrepresenterade ungdomarna har också minskat drastiskt i registren. Från Kronofogdens sida tror man att den kraftiga nedgången till stor del beror på att utlåningsföretagen under året börjat anpassa sig inför den nya konsumentkreditlagen som trädde i kraft vid årsskiftet.

Under april föreslår Finansinspektionen i en rapport till regeringen att företagen bakom snabblån måste ha tillstånd av Finansinspektionen för att bedriva sin verksamhet. Om så blir verklighet ska dessa placeras under en ny kategori vid namn konsumentkreditföretag och stå under Finansinspektionens tillsyn. Från och med 2011 står snabblåneföretag under tillsyn av Konsumentverket.

2012 - kritik mot bristfälliga kreditprövningar

Nya siffror från Kronofogden i januari visar att andelen obetalda snabblån återigen ökar. Under 2011 var ökningen 18% jämfört med året innan. Myndigheten förklarar ökningen bland annat genom ökad tillgänglighet. Man har sett fall där snabblån erbjuds via småbutiker, t ex tobaksaffärer, där man får pengarna i hand direkt från kassan.

En annan anledning menar man är en fortsatt otillräcklig kreditprövning. Även om den nya konsumentkreditlagen innebär att företagen bakom snabblånen måste göra en riktigt kreditprövning, informera om effektiv ränta samt erbjuda ångerrätt, så är det enligt myndigheten lite si och så med efterlevnaden av dessa krav.

I mars går Konsumentombudsmannen (KO) ut och kräver att snabblåneföretagen skärper till sig gällande kreditprövningar, där man säkerställer att låntagaren verkligen har råd att betala tillbaka lånet. KO menar att företagens kreditprövningar är bristfälliga och att man i många fall inte samlar in uppgifter om t ex inkomster.

I samma veva informerar Finansdepartementet att det måste finnas en möjlighet att ingripa mot snabblåneföretag som inte sköter sig i relation till den nya konsumentkreditlagen. Under föregående år kom departementet med ett förslag där man ville placera snabblåneföretag under Finansinspektionens tillsyn. Under en utfrågning om finansiell stabilitet i riksdagen får man medhåll på den punkten av dåvarande finansmarknadsministern Peter Norman.

Under året har SVT en serie av reportage kring snabblånens framfart i Sverige. Man tar bland annat upp att det faktiskt finns en ockerlag i Sverige som förbjuder att man lånar ut pengar till ockerränta, men att den inte används. Vid en tillfrågning bland myndigheterna framkommer att man från t ex Konsumentverket anser att man inte är en polisanmälningsmyndighet och hänvisar till att det ansvaret ligger på polis och åklagare.

De snabblån som utfrågas av SVT menar på att man inte kan använda sig av formeln för effektiv ränta när man ska jämföra räntekostnaderna för ett snabblån med ett traditionellt lån. Detta eftersom formeln för räntan baseras på att man räknar på 12 månader, medan snabblånen endast löper på 30 dagar.

Under september går Kronofogden ut och föreslår att ett maxtak för effektiv ränta ska införas för snabblån - samt hårdare krav på kreditprövning. Den svenska regeringen har tidigare avfärdat kraven på ett maxtak på ränta för snabblån, med motiveringen att det kunde leda till sämre konkurrensförutsättningar och avgränsningsproblem.

2013 - branschorganisation och självsanering

Kronofogden släpper nya siffror över antalet snabblån som lett till betalningsföreläggande under föregående år, och siffrorna visar på en kraftig ökning om hela 62% jämfört med året innan. Man förklarade att man såklart såg allvarligt på den ökande trenden som setts de senaste åren, men att det helt enkelt inte räcker att bara upprepa samma budskap som alltid för att informera om de negativa effekterna kring snabblån. Man aviserar att man påbörjat en dialog med den nybildade branschorganisationen SKEF (Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening) för att bättre förstå marknaden kring snabblån. Bakom SKEF stod ca tio av de då ca fyrtio aktiva snabblåneföretagen på den svenska marknaden. Från Kronofogdens sida gillade man initiativet till en branschförening och hoppas att det skulle medverka till en viss självsanering av branschen där de mest tvivelaktiga företagen försvann.

Under februari går Konsumentverket ut och varnar fyra snabblåneföretag för otillräcklig kreditprövning. Om de inte skärper sina rutiner kan du förlora rätten att låna ut pengar. Under förra året varnades totalt tio snabblåneföretag för samma sak.

I början av april skickar Finansdepartementet ut ett lagförslag på remiss som ska göra att snabblåneföretag kommer att avkrävas ett särskilt tillstånd från Finansinspektionen för att få bedriva snabblåneverksamhet och att dessa företag hamnar under Finansinspektionens tillsyn. Detta är alltså det lagförslag som först kom på tal 2011. Lagen föreslås träda i kraft vid årsskiftet 2014.

Under hösten kommer en lagrådsremiss från regeringen där man vill ge Konsumentverket möjlighet att utfärda sanktionsavgifter på upp till 10 miljoner kr till de snabblåneföretag som inte fullföljer sina åtaganden gällande kreditprövning.

2014 - krav på tillstånd för snabblån

Året börjar med nya siffror från Kronofogden där man kan konstatera att den negativa trenden med en ständigt ökande andel betalningsförelägganden gällande snabblån nu äntligen har vänt. Under 2013 skedde en minskning med 8% jämfört med året innan. Men denna trend ställs snart på ända, då preliminära siffror för första halvåret 2014 visar på en tjugoprocentig ökning jämfört med samma period 2013.

Från och med den 1 juli 2014 har Finansinspektionen ansvar för tillsyn över snabblånen i Sverige. I samband med detta började ett arbete med att ta fram nya föreskrifter för regelefterlevnad. Företag som bedriver snabblåneverksamhet måste nu också ansöka om tillstånd för detta hos Finansinspektionen samt att de löpande måste rapportera in uppgifter om verksamheten.

2014 är det riksdagsval i Sverige och den nytillträdde finansmarknadsministern Per Bolund, blir av SVT utfrågad om det inte är dags att införa ett räntetak för snabblån likt det man har i många andra europeiska länder. Per Bolund uppger att han är ny på posten men att det är klart att situationen med räntor på flera tusen procent inte kan fortsätta på samma spår som tidigare.

2015 - större lån och lån utan UC

Med facit i hand kan man konstatera att antalet ansökningar om betalningsföreläggande som efterspel till ett snabblån, nu ökat igen. 2014 slutade med en ökning på 15% jämfört med året innan. I och med att Finansinspektionen tagit över ansvaret för tillsyn av snabblåneföretag, sammanställer inte längre Kronofogden siffror över antalet betalningsförelägganden gällande snabblån längre. 2014 var sista året. Men enligt uppgifter i DN handlade det om en ökning på 10% mellan åren 2014 till 2015.

Under åren som gått alltsedan introduktionen av de snabba lånen 2006, så har också lånebeloppen blivit allt högre. När det tidigare var standard med ett maxtak på utlåningsbeloppen på runt 3 - 4 000 kr är det nu vanligt med betydligt större summor. I sin statistik hade Kronofogden utgått från lån på mellan 500 kr upp till 15 000 kr, men det fanns snabblån på större summor än så.

I maj rapporterar SR Ekot att man låtit en ung student försöka ta snabblån på två olika sidor (förvisso med samma företag som ägare) med uppgivna uppgifter som skulle ha gjort att hon inte fick låna några pengar. Konsumentverkets jurist konstaterade att denne person inte skulle ha fått låna pengar, under gällande lagstiftning.

Konsumentverket fortsätter sina granskningar av snabblåneföretagens kreditgivningar under året. Bland annat begär man in uppgifter om vilket underlag företagen har begärt in när de gör sin kreditprövning. Konsumentverket aviserar att man fortsättningsvis frekvent kommer att granska de bolag som fått ett beviljat tillstånd av Finansinspektionen, där man även kommer att kontrollera att de lever upp till de uppgifter de rapporterar in till FI.

Någon gång runt 2014/2015 började också begreppet “lån utan UC” att bli etablerat på den svenska snabblånemarknaden. Begreppet syftar till att det handlar om lån som ges ut utan att en kreditupplysning görs via det största kreditupplysningsföretaget i Sverige: UC.

2016 - snabblånen tar mindre plats i media

Det mediala utrymmet för snabblån har successivt - frånsett perioder av drev - minskat under de nu 10 år som fenomenet funnits på den svenska marknaden. De första åren kunde man läsa spaltmeter om de fruktansvärda snabblånen. Men i takt med att hårdare regleringar infann sig och det faktum att branschen som sådan undergick något slags självsanering, minskade antalet tillfällen då man kunde måla ut snabblånen som en motorväg in i skuldträsket.

Den 1 juli 2016 infördes ännu en uppsättning av skärpta regler för snabblån i Sverige. Från och med då kan Konsumentverket stoppa bolag från att ge ut några nya lån, om de finner att bolagen brister i sin marknadsföring (som ska vara måttlig och inte överdriven). Tidigare har företagen kunnat fortsätta låna ut pengar även om de fått en varning, men från och med 1 juli får de inte längre göra det.

Under hösten aviserar regeringen att man nu tillsatt en utredning för att komma till bukt med den höga räntan på snabblån. Man föreslår bland annat ett räntetak och ett kostnadstak.

2017 - hur fungerar egentligen regleringarna?

Enligt en granskning som tidningen DN genomfört, har de senaste årens regleringar och skärpta regelverk inte gjort att marknaden för snabblån i Sverige minskat. Tvärtom, istället har den ökat - framförallt sett till omsättningen för de aktiva bolagen. Om det finns något som minskat så är det antalet företag som lånar ut pengar. Något som kan vara en effekt av det skärpta regelverket.

Då Kronofogden inte längre sammanställer statistik över antalet betalningsförelägganden, blir det svårt att jämföra effekterna med tidigare år.

Enligt de siffror som vi kunnat ta fram, handlar det om ca 25 st aktiva bolag inom snabblånebranschen 2017. Däremot är antalet erbjudanden om lån betydligt större än så, då många bolag har fler än ett varumärke som de lånar ut pengar genom. Ett bolag kan alltså ha flera olika sidor, och som kund kan man i många fall låna från allesammans samtidigt.

Vid det här laget börjar branschen också förbereda sig inför de nya reglerna som föreslagits av regeringen. Det handlar bland annat om ett ränte- och kostnadstak, men även om att det inte längre ska vara möjligt att förlänga ett lån mot en kostnad. Regeringen skickade ut en lagrådsremiss under november där man angav att den nya lagen ska börja gälla den 1 september året därpå.

Det här har varit ett tillvägagångssätt hos en del långivare: man lånar 1 000 kr under 30 dagar och ska betala tillbaka de 1 000 kr tillsammans med ränta och avgifter på ett par hundra kronor. Om man inte har möjlighet att betala alltsammans på förfallodagen, kan man istället betala lite mindre och på så sätt skjuta upp inbetalningen av lånet tills månaden efter. Problemet för låntagaren blir att kostnaden för att skjuta upp betalningen inte går till någon amortering, och på så sätt minskar aldrig den ursprungliga skulden. Rätt hanterat av låntagaren kan det vara en bra möjlighet, men det finns såklart en uppenbar risk att man hamnar i en situation där man endast betalar en summa varje månad som inte kommer till någon nytta alls. Lite som att prenumerera på att vara skyldig någon pengar.

2018 - räntetak och maxtak

Den 1 september infördes de nya skärpta reglerna för snabblån. Nytt är nu att räntan inte får vara högre än 40% över den gällande referensräntan och att de totala kostnaderna för ett lån (ränta och avgifter) aldrig får överstiga det ursprungliga lånebeloppet. Enkelt förklarat: om man har lånat 1 000 kr, får det aldrig kosta mer än 2 000 kr att betala tillbaka.

Det infördes också restriktioner gällande marknadsföringen av snabblån. Bland annat måste lån med en effektiv ränta på över 30% tydligt märkas ut med en varningstriangel och en förklarande text som gör klart att det handlar om en högkostnadskredit. Texten ska också informera om att den som inte kan betala hela skulden kan få en betalningsanmärkning. I marknadsföringen ska det heller inte framkomma att just snabbheten är ett argument för att låna pengar.

I kölvattnet av det nya regelverket, var det en del aktörer som helt enkelt valde att lägga ner sina utlåningsverksamheter. En del pausade under en period och anpassade sedan sina erbjudanden så att de kunde leva upp till de nya kraven.

Något vi märkte av, var att många bolag gick från att erbjuda korta lån (30, 60, 90 dagar) till att istället börja erbjuda flexibla krediter - kontokrediter. Ungefär som ett kreditkort, fast utan det fysiska kortet. Man ansöker om ett kreditutrymme och kan sedan föra över pengar från det kreditutrymmet till sitt eget bankkonto. Därefter betalar man ränta på den delen av krediten man utnyttjat.

Detta gjorde att räntorna sjönk en hel del, samtidigt som bolagen kunde uppvisa en mer rättvis jämförelse när man skrev ut effektiv ränta.

Under året lades också branschorganisationen SKEF ner. Om det beror på de nya bestämmelserna är oklart, men tajmingen talar för det.

2019 - det nya normala

Trots de nya skärpta reglerna finns det fortfarande företag som har en effektiv ränta på flera hundra procent. Ändå kan man få en känsla av att marknaden har stabiliserats sedan ränte- och maxtaket infördes. En del lån som tidigare hade en hög ränta, har nu ställt om helt och försöker att inte längre förknippas med ordet snabblån.

Man märker även av att kraven för att få låna pengar har stärkts. Nuförtiden kan många långivare verifiera en låntagarens inkomster och utgifter genom nya webbtjänster, som gör det möjligt för långivaren att få en anonymiserad inblick i låntagarens ekonomi - direkt från dennes bankkonto. Hur det i slutändan kommer att slå på statistiken gällande betalningsförelägganden får framtiden utvisa, men det känns som att branschen är på väg mot en mer mogen fas.