Konsumentkreditlagen - vad är det och vad innehåller den?

Konsumentkreditlagen reglerar köp på kredit - t ex avbetalningsplaner för hemelektronik eller kläder, lån utan säkerhet och framför allt snabblån.

Sedan den 1 september 2018 har man infört en särskild lydelse i lagen som reglerar just snabblån. Man kallar det inte för snabblån utan för högkostnadskredit.

De kanske största förändringarna i lagen är att det från och med 1 september 2018 finns ett räntetak och ett kostnadstak. En högkostnadskredit kan i och med den nya lagen och med dagens ränteläge, ha en årsränta mellan 29,5% upp till maxtaket på 39,5%.

Kostnadstaket innebär att du som låntagare aldrig ska kunna betala mer än lånebeloppet i sammanlagda kostnader. Dvs, om du lånar 10 000 kr får långivaren inte ta ut mer än 10 000 kr i sammanlagd ränta och avgifter under lånets löptid.

Det har också införts hårdare krav på att långivaren måste göra en kreditprövning även för mindre belopp med korta återbetalningstider.

Undantaget är rena kreditköp - det vill säga då du använder ett kreditkort eller en kontokredit och sedan betalar av hela beloppet på en gång.

Lagen gäller när du:

• Tecknar ett avtal om kredit med ett företag (t ex en bank eller kreditinstitut)
• Köper varor och tjänster på kredit och avbetalningsplan.

Lagen gäller alltid och kreditgivaren får inte erbjuda dig sämre villkor än de som regleras i lagen.

Lagen gäller inte när du:

• Tar ett studielån eller när du lånar pengar via en pantbank
• Handlar något mot faktura som ska betalas i sin helhet direkt, eller tar ett bostadslån och då lämnar bostaden som säkerhet.

God kreditgivningssed - vad menas med det?

Företag som sysslar med utlåning ska iaktta god kreditgivningssed i sitt förhållande till låntagaren. Det innebär att kreditgivaren ska vara omsorgsfull och noggrann när de gör en bedömning av dig som låntagare. Du som låntagare ska enkelt kunna förstå vad avtalet innebär och vilka kostnader det handlar om.

I den marknadsföring som långivaren bedriver ska det tydligt framgå vilken effektiv ränta som gäller för lånet.

Skyldighet att lämna förköpsinformation

SEKKI? Det kanske är något som rimmar bekant? Det är en förkortning för Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation och är den mall i vilken långivaren ska ge information om lånet. T ex vilken löptid det har, vilket belopp som lånas och vad den effektiva räntan är.

SEKKIn ska presenteras för låntagaren före avtal undertecknas.

Det ska även inkludera information om vad som händer vid en försenad betalning. Att läsa igenom SEKKIn när du tar ett snabblån är därför extra viktigt, då det ibland kan vara svårt att vid en första anblick greppa kostnaderna.

Skyldighet att genomföra en kreditprövning

Konsumentkreditlagen gör gällande att långivaren måste genomföra en kreditprövning på dig som låntagare innan ett avtal om kredit kan tecknas. Tack och lov för detta! Det finns ingen som tjänar på att du som låntagare inte klarar av att betala tillbaka lånet.

De som blir nekade en kredit har också rätt att få veta anledningen till varför den inte kunde beviljas. I fallet med snabblån finns det med kontaktuppgifter till långivaren om lånet inte kunde beviljas, där de upplyser om att du kan kontakta dem för mer information om anledningen.

Ångerrätt för lån

Du har rätt att ångra kreditavtalet inom 14 dagar från det att du ingått avtalet, men tidigast från den dag du fått dokumentationen av avtalet. Om du ångrar dig, ska du betala tillbaka hela beloppet du fått från långivaren inom 30 dagar och du ska även betala ränta för de dagar du har haft tillgång till lånet. Du behöver inte ange något skäl till varför du ångrar dig om du vill göra det.

Vill du läsa på mer om konsumentkreditlagen kan du läsa den i sin helhet på riksdagens hemsida.