Gästblogg: Livet som frekvent låntagare


Gästblogg: Livet som frekvent låntagare
När detta skrivs är det söndagkväll och klockan närmar sig 21. Imorgon är det som tur är annandag påsk, vilket betyder att man egentligen kan säga att det är lördag idag, om det vore en vanlig helg. Men hur man än rationaliserar det, finns söndagsångesten där i alla fall. För snart är det vardag igen, och en klump i magen när man väntar på att brevbäraren ska leverera nya kravbrev, påminnelser, uppsägningar och betalningsförelägganden från Kronofogden.
Publicerad 2018-04-01. Uppdaterad 2018-04-02


Jag som skriver dessa rader, kommer att göra gästspel på denna blogg lite då och då. Syftet är att berätta mer om baksidan av myntet kring snabblån och smslån. Under snart 10 års tid har jag haft en ekonomi i ständigt kaos. Samtidigt har jag aldrig varit utan jobb, och borde egentligen klara mig rätt bra på min inkomst även utan en massa smålån och andra krediter. Under 2017 tror jag att jag betalade runt 100 000 kronor i räntor, varav 90% av dessa är räntekostnader till företag inom segmentet snabblån och smslån. 100 000 kronor i ränta. Helt otroligt egentligen. Det enda positiva är väl att det dundrar in drygt 30 000 kronor i skatteåterbäring inom kort. Men dessa pengar är redan öronmärkta till att betala av smålån, som förfallit till betalning ...

Ibland undrar jag hur man orkar traggla sig igenom tillvaron över huvud taget. En dag i taget, det är det enda som funkar, och sen när helgen väl kommer så hinner man släppa upp lite på spänningarna och försöka darra tillbaka från detta pågående helvete.

Jag har ingen bra förklaring till hur denna situation har kommit att uppstå, men en gissning är att jag varit lite för stolt för att be andra om hjälp. Mina bekymmer ska inte behöva drabba någon annan. Istället har jag försökt lösa det själv, och ett lån har blivit två, som sedan blir tre, och fyra, och fem, och sex ...

Jag vet idag inte helt exakt hur stora skulder jag har, men jag gissar att det ligger på ca 300 000 kr, varav 100 000 kr av dessa är ett större lån från en bank och resten är snabblån och kreditkort. Min förhoppning med detta bloggande, är att ge lite insikt kring hur en pågående skuldfälla ser ut och hur den utvecklas. Det blir också något av en ventil för mig själv, eftersom det här är något som jag aldrig skulle prata med någon annan om. Skammen är för stor.

Jag har än så länge lyckats hålla mig fri från betalningsanmärkningar, men det måste vara en jäkla tur. Enligt UC så har över 90% av personer i Sverige som har ett lika lågt kreditbetyg som mig minst en betalningsanmärkning.

Nu är det snart dags för en ny vecka. Nästa helg kommer ett nytt inlägg, där jag ska försöka beskriva lite mer hur min situation ser ut och om jag lyckats hålla Kronofogden borta.